ETT EGENSINNE ATT VARA STOLT ÖVER

Att leva på en ö sätter sina spår. Precis som martallen vid Norrhavet har vi ålänningar fått anpassa oss till vår levnadsmiljö. Det krokiga, tåliga lilla trädet tillhör fortfarande samma art som en högrest fura i skogen. De har bara fått olika förutsättningar för att leva.

I oss människor som bor omgivna av havet finns en djupt rotad vilja att gå vår egen väg och göra på vårt eget sätt. Att stolt axla rollen som stora i orden trots att vi är små på jorden. Ett knotigt, härdigt, fritt och lite vilt egensinne.

 

HUNDRA ÅR AV EGENSINNE

Ålands speciella status som självstyrt, demilitariserat och neutraliserat örike är i sig en egensinnig lösning. En fredlig kompromiss från 1921, då det nystartade Nationernas Förbund löste en knepig trepartskonflikt genom att ge något åt alla. Sverige fick garantier för att Åland inte skulle bli ett militärt hot. Finland fick behålla suveräniteten över Åland. Och vi ålänningar – vi fick vår självstyrelse kompletterad med garantier för bevarandet av vårt svenska språk och vårt sätt att vara.

Gott så … kunde vi ha tänkt på Åland. Men istället vidtog ett arbete med att tänja och dra i den då ganska snäva självstyrelselagen, och göra den mer bekväm för oss egensinniga ålänningar att leva med. En strävan som pågår än idag.

Idag är Ålandsexemplet en internationell inspirationskälla för fredlig konflikthantering och egensinnet ett arv som varje ålänning bär med sig. Vi lutar mot varandra och litar på våra rötter om det blåser storm. Vi går vår egen väg och bygger vår egen framtid.

Och vi har många hundraårsjubileum kvar att fira.

Egensinnet har varit vår livsluft i långt mer än hundra år, vi har bara aldrig firat det ordentligt förut. Det ska vi nu göra, under ett helt år från och med den 9 juni 2021.

STOLTA ÅLÄNNINGAR

Julius Sundblom 1865-1945

Julius Sundblom var en Ålandskämpe, tongivande i Ålandsrörelsen, tidningsman, kulturälskare och politiker. Han kämpade hela sitt liv för att Åland skulle förbli svenskspråkigt och har genom sitt arbete stärkt svenskans position. Som första talman har han varit med och byggt upp Ålands självstyrelse från grunden.

Fanny Sundström 1883-1944

Ålandsdrottningen Fanny Sundström var en driven lärare, lantbrukare och politiker. Hon var den första kvinnan som blev invald i Ålands landsting (dagens lagting) 1922 och var länge ensam kvinna i landstinget. Fanny var en sann föregångare som banade vägen för många andra kvinnor.

Carl Björkman 1873-1948

Björkman var en ledande figur i Ålandsrörelsen och ville att Åland skulle återförenas med Sverige. Han valdes till det självstyrda Ålands första lantråd, och återvaldes två gånger och satt kvar på posten fram till 1938. Det arbete som dagens tjänstemän utför bygger till stora delar vidare på den grund som lades av självstyrelsens arkitekt Carl Björkman.

HISTORIA PRÄGLAD AV HAV

De första invånarna befolkade Åland för ca 7 000 år sedan då människor kom till Åland för att jaga säl och fiska. I alla tider sedan dess har Åland varit en strategisk plats för sjöfarare, och Ålands historia präglas starkt av havet och sjöfarten. En viktig tidsperiod i åländsk historia är sjöfartsepoken ca 100 år sedan. Då var Mariehamn hemmahamn för stora segelfartyg, bl.a. Pommern, som idag är det enda bevarade fyrmastade handelssegelfartyget av sitt slag.

 

ÅLAND BLIR EN DEL AV FINLAND

Tiden för 100 år sedan är en betydelsefull tidsperiod i Ålands historia även av en annan orsak. Finland utropade sin självständighet som stat 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse. Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som man hade erbjudit Åland 1920.

 

DET SJÄLVSTYRDA ÅLAND

Åland är sedan 1921 ett självstyrande landskap i republiken Finland. Ålands självstyrelses lagting sammanträdde första gången den 9 juni 1922, och den 9 juni blev därefter Ålands självstyrelsedag. Självstyrelsen innebär att Åland har egen regering och eget lagting med egen budget och lagstiftningsrätt inom bland annat utbildning, sjukvård, näringsliv, kommunförvaltning och trafik. Egen flagga, egna frimärken och registerskyltar samt toppdomänen ”ax” är också betydelsefulla tecken för det autonoma Åland.

 

ETT MODERNT SAMHÄLLE

Åland är idag ett modernt samhälle med drygt 30 000 invånare och bra förbindelser både väster- och österut. De åländska rötterna är djupt rotade i sjöfarten och Åland är ännu idag en bas för många rederier. Näringslivet på Åland är aktivt och håller sig i framkant. Arbetsklimatet är perfekt för kreativa mångsysslare och entreprenörsandan är stark. Flera åländska företag inom varierande branscher såsom bank, IT och försäkring erbjuder idag möjligheten för jobb inom en internationell arena. Åland trafikeras med moderna färjor och har mer än ett färjeanlöp per timme. Staden Mariehamn har ca 11.700 invånare och dessutom finns 15 landsbygds- och skärgårdskommuner. Åland har egen högskola, framgångsrika företag, egna lokaltidningar och -radio.

 

ÅLÄNDSK HEMBYGDSRÄTT

Åland har en plats i den finska riksdagen och egen representation i det nordiska samarbetet. Åland är enligt grundlag enspråkigt svenskt och invånarna får hembygdsrätt från födseln eller efter fem års boende. Hembygdsrätten är en förutsättning för att få äga mark och fastigheter samt att få idka näringsverksamhet på Åland.

År 2022 är det 100 år sedan Åland blev självstyrt. Märkesåret Åland 100 uppmärksammas under ett helt år, från den 9 juni 2021 fram till den 9 juni 2022. Under märkesåret ordnas en mängd intressanta kulturevenemang och festligheter runt om på Åland. Efter ansökan kan landskapsregeringen bevilja dispens även för dig som är nyinflyttad

 

UNIK NATUR OCH EGEN KULTUR

Flest soltimmar i Norden, ett milt havsklimat och de tusentals små öarna har gett Åland en artrik och varierad natur. Havet och miljön är viktiga för ålänningar och såväl friluftsliv, stugliv som båtliv hör till många ålänningars fritidsintressen.

Ålänningar är stolta över sin historia, skärgård och kulturarv. Talkoandan och samhörighetskänslan lever starka hos ålänningar – på en ö mitt i havet behöver man varandra och i stormiga tider behöver alla hjälpas åt och dra åt samma håll.

Projekt: “Åland dansar”

Anta utmaningen och sprid glädje med dans och musik! Nordens institut på Åland (NIPÅ) har nöjet att presentera en helt nyskriven låt och dans, som vi hoppas att så många som möjligt vill lära sig under Åland100-året. Lär er stegen, dansa, filma och lägg ut i sociala medier med hashtaggarna #alanddansar #aland100. Koreografin är upplagd så att det finns en enklare version och en lite mer avancerad version, beroende på vad man vill anta för utmaning.

Foto: Tinca Björke

Projekt: “Jag är en del av Åland”

Ålands identitet skapas av alla de människor som än idag formar vår lilla ögrupp till en fantastisk plats. Det är människorna som gör att Åland blomstrar. Under jubileumsåret vill vi nu att DU skickar in korta filmer och lyfter fram mångfalden av egensinnig ålänningar.

Så nu söker vi DIG som i en kort film vill berätta varför just du älskar Åland, vad du har för smultronställen, intressen eller på vilket sätt du upplever dig egensinnig. Alla typer av ålänningar välkomnas att söka, med olika intressen, bakgrunder, åldrar och historia.

Intresserad? Gå in på regeringen.ax/aland100, och skicka in din intresseanmälan redan idag.

#åland100